Don't nobody know my troubles but God
Jag dissade filmen, Paolo och jag ligger och gosar i sängen istället.
Vill egentligen inte erkänna det men jag har börjat få hemlängtan. Innan jag åkte hit kändes mitt liv på topp, som jag sa till Nico idag - då var första gången på flera år, om ens någonsin, som jag tänkte "fan va bra mitt liv är ändå". MEN då kan det ju bara bli sämre, vilket börjat hända nu. Eller inte så mycket att det är dåligt, mer att det inte är sådär underbart bra längre. Men men, det höll i sig i 2-3 veckor iallafall.
Jag vill vara en fruktansvärt positiv person, om inte utåt sett så åtminstone för mig själv. Så det ska bli mitt nya mål.
Ja. Godnatt.