kaptenisabelle.blogg.se

(Bitter men ändå rätt glad)

Ja eller att bara slippa skiten helt är ju också en idé.

 

Har precis skickat in den sista uppgiften i biologin och är nu färdig med den kursen! Förutsatt att jag klarar uppgifterna då men det tror jag. Skönt, tar nu ledigt fram tills 2015. 

 

 

 

De senaste dagarna har varit så förjävla späckade, visste att det skulle bli jobbigt men trodde jag skulle klara det relativt smärtfritt. 

Icke. Stress+sömnbrist+problem+press&prestationsångest resulterade i att jag låg över köksbordet och bölade. Vilket lättade på trycket i bröstet och det sedan kändes en smula bättre. Imorgon efter lunch lättar det lite. Skönt. Då blir det även bio med Ewe och Midget :) först måste jag dock klara ett bajssvårt prov i biologin.

Var på julbord på jobbet ikväll, blev överraskad av att se mina gamla lärare där (eftersom skolorna samarbetar). Fick chansen att krama och säga hej till de två bästa lärarna jag haft, Anette och Gabriella. Dagens guldklimp! 

Jag har nu, efter ca 1 år, ÄNTLIGEN tagit modet till mig och ringt till min norska bank, sagt upp kontot och fört över pengarna till mitt svenska kontot. (Försökte maila typ 5 gånger om det men dom fattade inte vad jag ville ha hjälp med så till slut fick jag ge upp).

 

Nu är det bara CSN kvar då. Pratade med dom både i tisdags och torsdags, båda gångerna slutade det med att jag började böla. Tips, börja ALDRIG bråka med CSN.

 

Mitt problem nu är att jag fick pengar 2 månader för sjukgymnast. Fick igår ett brev om att jag ska betala tillbaka strax över 9000 senast den 30e december 2014. Förlåt, men hur fan tänker man då? Inte ens en månads förvarning, tack som fan. Men det är inte mitt egentliga problem, det gör mig mest irriterad. 

Problemet ligger i det faktum att jag nu äntligen bestämt mig 100 % för att försöka mig på veterinär, det har varit en smula veligt, främst pga svårigheterna att bli antagen. Har nu accepterat och nästan omfamnar det faktum att jag kan behöva studera 5-6 år utomlands. För de ansökningarna måste man göra ett intagningsprov. För att kunna söka till det provet måste man ha fått godkänt från csn att man får studiestöd. Och det är här mina känslor att döda någon kommer in - eftersom jag fått "oförtjänta" pengar för sjukgymnast så får jag inte godkänt. Jag frågar: om jag betalar tillbaka varenda litet öre jag fått, både lån + bidrag, så har jag ju inte fått några pengar och då borde det vara okej. (De 9000 kronorna är bara för ena månaden, den andra behöver jag inte ens betala tillbaka??)(Kan även vara för bara lånet och inte bidragen). Men det går ABSOLUT INTE, det ska jag verkligen inte tro. "Okej, men nu är det så att jag inte kan plugga på den utbildningen jag vill om det här inte går att lösa". Enda lösningen är om du pluggar en kurs nu i vår utan att ta studiemedel och klarar poängen. "Okej, och hur ska jag överleva då, utan någon som helst inkomst?" Nää det är klart, det kan ju bli svårt.

 

Förbannade idioter, jag blir så jävla arg (och en smula ledsen.)

10 av 10

Lojalitet asså, det är verkligen sättet att då mig fastna i en film

Emotionell våldtäkt

Avbröt förra blogginlägget för att jag skrattade för mycket åt en bild som Ewe photoshoppat ihop åt oss. Kan tyvärr inte dela med mig av den då den innehåller Hitler och det inte känns helt rätt, men jag kan meddela att den innehåller Hitler, Martin Freeman, Patrick från Svampbob, Obama, regnbågar och rosa enhörningar. Nu skrattar jag igen. Som sagt, anledningen till att hon är min soulmate.

 

Annars har jag rätt ont i huvudet för tillfället, antingen är jag påväg att bli förkyld eller så är det för att jag andades in massa koldioxid idag på biologilabben. 

Ikväll har jag bjudit Leo på sista Hobbit-filmen, så det ser jag fram emot! Har en sån där dag när man känner sig lite extra kär. Idag är även 8 månader sen vi blev tillsammans. 

 

 

Tips på två låtar/artister som Diddi tipsade mig om och som är det enda jag lyssnar på för tillfället:

• Home - Dotan
• Take me to church - Hozier

 

Ibland är det tur att det finns bebisar.

 

Söndagsmorgonen var ju däremot inte nådig. Tog mig inte upp ur sängen förens 2, då jag lyckades släpa mig till soffan och låg kvar där till halv 7. 

 

Idag har jag varit på powerwalk en mil, känner hur musklerna nästan sprängs. Det var ju sol för första gången på 200 år, man får ju passa på.

En vecka kvar, sen kommer Ewis hem. 

 

Hittade dom här bilderna, båda är från Norge innan jag började experimentera med håret (igen). Så fint, långt hår man hade (okej kanske inte den röda färgen) Om jag saknar det ibland? Nej inte alls.