kaptenisabelle.blogg.se

Ibland blir jag frustrerad på Ewe för att hon inte bloggar, men inser att det var längre sen jag bloggade så jag får uppdatera här så att jag kan gnälla på henne med gott samvete. 

 

Livet just nu består av plugg, plugg, julfirande och plugg. På fredag ska vår stora uppgift in (skjut mig), så det är på sluttampen nu. Sen är det en liten uppgift kvar som ska skrivas, och två seminarium och sen... tar jag examen?? Hur hände det? Vart tog 3,5 år vägen? 

 

Det har hänt så himla mycket sen jag flyttade till Växjö. Jag har träffat så många fina vänner, träffade en fåne som heter Anton, har bott på 4 olika ställen, skaffat katt och hund och köpt bil. Har ju också förlovat mig! Har haft jobb, och nu har jag fått fast tjänst i Uppvidinge, på samma ställe som Matilda. Det känns läskigt att ett nytt kapitel i livet börjar om mindre än 1 månad, men det känns också spännande! Ska bli skönt att slippa spräcka budgeten varje månad, heh. 

 

Men vad bra man har det ändå. Trots att jag levt på csn och sommarjobbspengar alldeles för länge nu har jag ändå kunnat gå på flera konserter i storstäderna, åka till London med vännerna, två turer till Palau, en resa till fjällen med sekten. 

 

Vi får se när jag kikar in här nästa gång. Om ett halvår kanske? *blink blink* 

 

Tittuuuuut.

 

Jag kikar in här igen. Har tänkt tanken flera gånger, uppdatera lite om mitt liv, men det hat hänt så mycket och händer så mycket så jag orkar inte. (:

 

Idag var dock jag och Matilda ute i skogen med hundarna, så jag tänkte dela med mig av lite bilder!

 

Ja det är ju några dagar sen vi kom hem från Palau. Resan dit var som väntat lång och jävlig, och resan hem också. Men oj vad det var värt det, skulle satt mig på flyget tillbaka imorgon om jag kunnat. 

 

På vägen hem pratade vi om vad som varit det bästa med resan. Vi var alla överens om att det var svårt att välja en grej. För min del handlade det dock inte direkt om upplevelserna (även om dom också var fantastiska). Alla mina alternativ handlar om dom små stunderna - att kunna säga "Välkommen hem" till Nico varje dag när hon kom hem från jobbet. Att vi alla fyra sov i samma rum, och att alla kvällar kändes som ett pyjamasparty. Att klia Nico på ryggen tills hon somnade i mitt knä. Att få bjuda hennes japanska pojkvän på svensk mat och försöka lära honom svenska ord, samtidigt som han försökte lära oss japanska. Att prata om kulturskillnader med hennes koreanska vän. Det är väl som Ewe sa, jag är inte så mycket för det äventyrliga. Det är mer det där andra, jag vet inte vad jag ska kalla det. Kan man säga att det är en form av kärlek? Inte för att det direkt är kärlek jag kände till Hikaru och SJ. Men en känsla av samhörighet kanske man snarare skulle kalla det? 

 

Och fina, fina Nico. Som kallas för Nikki där borta. Hur mycket jag än försökte kunde jag inte kalla henne för det. För mig har hon varit Nico i 9 år. Nico, som har så mycket lustigheter för sig som jag alltid hånar men som jag sen alltid känner en vilja av att dras med i. Som typ chakra-balansering (vad nu det är). Meditation. Nico, som alltid tänjer på gränserna till vad man får (hon har nog inte betalat en tågbiljett eller bussbiljett i sitt liv). Nico, som är världens största tidsoptimist och driver mig till vansinne. Och Nico, som är den öppnaste människan jag känner. Som skrattar när hon är glad och gråter när hon är ledsen. Som jag saknar henne.

 

Nu finns det ingen återvändo. Känns så jädra konstigt. Den har varit ett orosmoment så himla länge, har liksom inte kunnat se förbi den. Visst att den inte är över än, men det börjar verkligen närma sig slutet nu. 

 

Senaste dagarna har det i princip varit full on plugg konstant. Har flera kvällar suttit sent och pluggat och gjort det till en lite mysig grej. Har försökt njuta av solen de dagarna den tittat fram så det har blivit en hel del plugg utomhus. Vissa pauser har jag haft i plugget, som tex alkohol med Lollo och pizza med Ewe. 

 

Imorgon hoppas jag på antingen solsken så att jag kan ligga ute och läsa eller nått, eller spöregn så jag kan sitta inne och spela tv-spel. 

 

Varför är alla mina inlägg printade konversationer med Ewe? 

 

Typ som när hon kommer och hämtar mig i Alvesta med Cola, iste och choklad. Eller när hon åker med mig till Samarkand med 2 minuters förvarning bara för att jag frågar.

 

Och ibland är hon ju dum i huvudet

 

Nämen halleloj.

 

Vad händer med tiden egentligen. Hur kan vi vara typ halvvägs in i maj. Det är alltså mindre än två veckor tills uppsatsen ska in, och bara lite mer än 3 veckor tills vi åker till Palau.

 

Hade planerat massor av saker jag skulle blogga om men nu är allt puts väck. Det är lite så det är för tillfället, tankarna är överallt och ingenstans. Tar verkligen en dag i taget för att hålla ångesten i schack, så fort jag tänker mer än en dag i förväg så kommer den som ett brev på posten. I vanlig ordning gnällde jag till Ewe om det, allt jobbigt jag har framför mig, att så fort en jobbig sak är över så kommer det komma något nytt. Då sa hon något i stil med att när jag är i de sakerna så kommer ju det som är jobbigt nu vara över. Så jag jobbar på det, att ta en sak i taget. Just nu behöver jag det för att inte drunkna.

 

Ps hur fin är inte ewe som inte bara står ut med allt mitt gnäll (som för tillfället är ganska frekvent), utan också alltid vet precis vad hon ska säga för att jag ska må bättre. Vad skulle jag göra utan henne. 

 

 

Har haft en konstant känsla av ångest i kroppen i några veckor nu. Har försökt förstå den lite mer på sistone, se mönster osv. Än så länge har jag inte hittat någon egentligen orsak eller sett något mönster, det är liksom bara en känsla av att något är fel. Det är oftast inget specifikt jag har ångest över, utan bara en allmän känsla som sen övergår i specifika saker. MEN. Tänkte lista lite saker som faktiskt är väldigt bra för tillfället.

 

• Att skriva uppsats med Lollo. Det är helt underbart att trots allt jädra krigande och hårslit så får vi stora skrattattacker i princip varje dag.
• Att solen och värmen är hääääääär.
• Att det är mindre än en månad tills vi åker till Palau.
• Att jag faktiskt lyckats hålla mina nya rutiner som jag har på morgon och kväll (med typ hudrengöring osv)(inte för att det verkar hjälpa min hy men ändå)
• Att jag kanske faktiskt kommer lyckas sluta snusa den här gången. Snart är det en vecka sen! Har kanske tagit 4 snus på den här tiden men har gjort en deal med Anton nu så jag hoppas att det ska hjälpa, heh.
• Att min piercing i örat snart har läkt. Det gör fortfarande lite ont när jag ligger på det örat men annars är det typ läkt!

I fredags åkte jag hem till Linköping för att hälsa på lite. Jag stannade bara till lördagseftermiddagen men hann ändå med mamma, Theza med familj, frukost hos Niklas och en liten sväng hos Lotti där Emma var med barnen. Det var helt underbart att få komma hem lite och kunna komma tillbaka på lördagen så inte hela helgen försvann till det. På lördagskvällen i Växjö blev det grill och alkohol med gänget, mer alkohol än grill dock. Så idag mår man som man gör.

 

Har ju då fortfarande inte helt förstått mig på Mac-datorers bildsystem efter typ 5 år med den här datorn, så hittade bilder nu som jag inte sett på länge. Bjussar lite på dom, eftersom jag är så givmild. Mest selfies på mig, eftersom jag är egenkär.

 

 

Lollo och jag spårade totalt på dagens handledning. Fick ett sånt extremt skrattanfall och kunde verkligen inte sluta. Det gick så långt att vi bad om ursäkt till läraren, och jag kände mig tvungen att gå ur från klassrummet för att jag störde. 

Sekten må bara separerad under denna match men vi är tillsammans i själ och hjärta

 

Tack Louise för din stora insats igår. Jag har fått feedback och den uppskattades av många. (Dvs dom som satt med när du skrev det). 

 

Själv har jag precis hittat tillbaka till livet efter nästan en vecka av dödlig förkylning. Så påsken blev ju superkul för min del (Lol gjorde ändå inget annorlunda mot vad jag skulle gjort om jag var frisk.)

 

Annars är det uppsatsskrivande som står på schemat för det mesta. Och hockey. Som Lollo skrev så hoppas vi att Lakers ska spöa Malmö nu, ta revansch för förra året. 

 

Förutom hockey och plugg fördriver jag tiden med Far Cry 5, kdraman och att drömma mig bort till Palau. Skäller lite på Eira för att hon mördar mina pelargoner (subtil pik från Lollo igår angående det). 

 

Det var allt för denna gången! Bjur på lite bilder från senaste tiden också. Puss Hej

 

Tjena! Detta är ett gästinlägg skrivet av en trogen läsare av denna blogg. Kan även beskrivas som uppsatsskrivarkompis plus impulspiercing- och tatueringskompis. 

 

 

Lite fina bilder: 

 

 

Om jag skulle beskriva mig med en k-popperson skulle det vara chen i EXO. Se bild nedan. 

Kikar in för att säga hej! Känns ju sådär att det senaste folk ser är min besatthet av kpop. Inte för att den gått över, inte det minsta faktiskt. Har i princip inte lyssnat på annat än kpop sen augusti typ. Utvidgat mina vyer lite dock, så nu lyssnar jag på TVÅ band och inte bara ett. Wow. Fick 2 böcker av Anton i julklapp om koreanska, så planen är att lära sig det någon gång.

 

Vad har hänt sen sist annars då? Praktiken är slut, och vi har påbörjat en ny kurs om forskning, och parallellt skriver vi på vårt examensarbete (c-uppsatsen). Jag och Lollo skriver tillsammans. 

 

Kom nyligen hem från Sälen, där jag var i en vecka med sekten, hur mys som helst! Jag var sämst av alla på att åka, och den som slog mig mest pga tog mig knappt ner för en backe utan att ramla. Men det var kul ändå! 

 

Andra saker som hänt är att Hanna tog läkarexamen så jag och Diddi hälsade på henne i Lund, jag har haft sleepovers med tjejerna i sekten, Halloweenfest, Nico har hälsat på och Ewe, Anton, Matilda och Lollo har fyllt år! 

Vi har varsin crush, jag på G-Dragon och Granis på T.o.p, försöker få med våra vänner på det hela men det går ju lite sådär.